måndag 29 oktober 2012

IELTS

Engelskaprovet ja. Det var en galen upplevelse. Förstår fortfarande inte hur jag kunde utsätta mig själv för det. För lite mer än ett år sedan visste jag knappt att det ens existerade. Jag hade tänkt göra TOEFL, som är mer amerikanskt. Men IELTS öppnar fler dörrar, till landet "down under" bland annat. Så. Jag åkte till Stockholm i augusti.

Först var det speaking test på fredagen. Vilket innebär sitta i ett rum ensam med en infödd engelsktalande människa som i sin tur ska bedöma nivån på din engelska. Oh the horror.
Jag hade valt (läs tvungen) akademisk modul vilket betyder akademisk nivå på testet.
IELTS bedöms med en 9-bandsskala. Man kan få band 0-9 på varje testdel. Sen räknas ett overall score ut, också det kan gå upp till 9.

Min inföding hette Keith, hade en välstruken rutig skjorta som såg ganska beige ut. Jag minns honom mest som en beige fläck faktiskt. Han knäppte på en bandspelare som spelade in vårt 13 minuter långa samtal. Han ville veta min åsikt om en hel massa saker jag aldrig tänkt på. Typ varför man inte bygger skyskrapor i Stockholm, vilka viktiga byggnader vi har i Sverige och hur mycket barn bör titta på TV. Ok den sista har jag kanske reflekterat över nån gång men de andra två. Jisses. Jag, som normalt sett har en riktigt bra flyt i språket. Jag stakade mig och fick blackout säkert flera sekunder ibland. Wtf.

Dagen efter var det listening, reading och writing. De två förstnämnda mina styrkor. Så jag var hoppfull. Den sistnämnda visste jag kunde sänka mig och jag var skräckslagen inför den efter allt jag läst efter timmar av googlande (research såklart) på nätet. Folk som misslyckats bara på grund av writing. Drömmar som gått i spillror. Tvivlet hade bitit sig fast även i mig. Det blev inte bättre av att jag inte sovit mer än en kvart , druckit några glas vin med min bästis - och missat frukost. Bra förutsättningar va?

Jag tog mig igenom det. Läsa akademiska texter är jag van vid och jag vet att jag kan engelska. Har alltid haft högsta betyg, genom hela skolgången. Körde lite på gamla meriter.

Writing, ja. Jag hade tur. Fick ett ämne jag diggade; förebyggande åtgärder handlade det om.
Efter testet var slut tog jag slut. Mentalt under isen i nästan en vecka.

Sen kom resultatet. Kravet för Australien är tufft, en 7:a på alla individuella delar. USA har lite lägre krav.

Jag fick 7 på speaking, 8,5 på listening och dito för reading. Och en 7:a på writing. 8 overall.
Jag var så lättad. Ett steg närmare drömmen.

Men jag vill aldrig göra om det igen. Fy fan.

Så i processen har jag nu kommit en bit. CGFNS har just skickat sin rapport till New Yorks board of nursing. Sedan är det upp till den senare att bedöma om jag har det som krävs för att få skriva deras nationella examination. De skickar i så fall ett brev "authorization to test-letter" som det så fint heter. Det ska jag ha med mig när jag skriver provet, som självklart inte ges här i vårt avlånga land. Närmaste testcenter: London baby.
Ja vi får se vad som händer härnäst. Häng med på resan vetja!

Isag ska jag till stockholm med liten dotter. Hälsa på gudmor. Underbart.Vi ses på andra sidan trängselskatten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar